Dagperm

Dagarna går fort förbi och för varje dag som går känner jag mig lite gladare, lite starkare och lite mer positiv i mitt tänk. Alla problem och jobbiga omständigheter finns fortfarande kvar, men nu får jag hjälp att hantera dem på ett bra sätt. Jag har accepterat att mitt liv är tufft just nu, men jag skall kämpa mig igenom detta mörker och möta ljuset i slutet på tunneln.

På måndag skall jag träffa en psykiatriker i den privata öppenvården, hoppas på ett bra och givande samtal. På tisdag skall jag träffa en speciallist angående min endometrios och vi skall planera inför operation(antar jag iaf). Och på onsdag skall jag få träffa en reumatolog angående mina ryggbesvär. Skönt då pusselbitarna börjar läggas på plats.

Jag är verkligen tacksam för den vård jag har fått här på avdelningen. Jag har blivit bra bemött och väl omhändertagen. Att vara inlagd är precis det jag behöver och genom detta mår jag bättre. Men nu börjar jag längta hem igen och vill leva mitt liv på ett mer normalt sätt. Idag skall jag gå på dagperm för första gången sedan jag blev inlagd. Jag är så glad för det! Skall träffa min fina ängel och fika och träna, några av de sakerna som jag saknat mest med att vara här.

Skall under helgen se hur det funkar för mig att vara hemma och jag skall även få nattperm söndag-måndag. Hoppas det skall gå bra för jag vill gärna bli utskriven i nästa vecka. Men det är skönt för jag känner ingen press på att det måste gå bra. Jag har lärt mig att detta måste få ta den tid det tar, annars kommer jag aldrig kunna må helt bra igen.

"You alone are my hiding place, you alone are my refuge in the storm"